Kan man se att clowner inte ler?
I min barndom så var det ingen som drillade mig i att tänka själv. Det var egentligen ingen som tvingade på mig idéer, det var liksom ingenting alls. Man läst mellan rader, gjorde som ens familj gjorde utan att egentligen veta varför eller ifrågasätta.
Idag var jag ute och tog en promenad. Det var soligt, och jag såg snödropparna blomma. Vårkänslor! Nu går vi mot ljusare tider, äntligen får vi gå utan strumpor och skor. Den där glädjen att våren kommer försvinner så snabbt ur mitt bröst. Jag blir nästan alltid deprimerad när våren kommer och jag kan inte … Läs mer
Det hände något, någonting som jag såhär i efterhand ser som en av de där stora livsförändrande delarna av mitt liv. Kanske var det i lågstadiet; jag blev som besatt av musik. Popmusik. Jag slukade alla poptidningar som fanns, både svenska och utländska. Jag lusläste min systers Vecko-Revyn för att suga upp om det stod något om … Läs mer
Jag är väldigt överempatisk och antagligen högkänslig. Jag har alltid varit det, och kommer alltid att fortsätta vara det. Som liten kunde jag få ont i magen om jag såg någon som var ensam. Till och med tyckte jag synd om mitt gosedjur som satt så ensamt på sängen att jag kände ett tvång av att trösta … Läs mer
