Kan man se att clowner inte ler?
I puberteten var jag ofta sexuellt attraherad av mina antagonister. Jag var som alla vet ganska mobbad i skolan. Hormonerna tumlade runt och ställde till det, och blandade ihop saker som åtrå, lust och önskan att bli populär. Respekterad var inte så viktigt, men att sex var nyckeln till framgång, det hade jag fått för … Läs mer
Kommer på mig själv ibland hur jag drar mig undan från andra, arbetskamrater till exempel. Det kan även vara ute på krogen (nu var iofs det väldigt länge sedan jag var där), men i båda fallen så drar jag mig undan – eller rättare sagt undviker – dem. Såhär. Jag kommer in på kontoret och … Läs mer
I min barndom så var det ingen som drillade mig i att tänka själv. Det var egentligen ingen som tvingade på mig idéer, det var liksom ingenting alls. Man läst mellan rader, gjorde som ens familj gjorde utan att egentligen veta varför eller ifrågasätta.
Redan när jag var liten och precis lärt mig skriva, så ville jag bli författare. Skriva böcker, mysterier precis som Kittyböckerna, Femböckerna och…ja kanske inte Biggles, det var för tråkigt med krig och flygplan, men kanske som Mio min Mio. Åh vad jag älskade den boken. Jag kunde den utantill nästan. ”Var det nån som … Läs mer
1988 flyttade jag till Göteborg. Det berodde på två avgörande saker. Dels var det ren överlevnad, jag skulle gått under i Skara. Jag var mobbad, kände mig utanför och hade väldigt få vänner. Men den andra och främsta orsaken att det blev Göteborg var att jag lärde känna en person som bodde där. Jag var … Läs mer